Tomten ~ mannen, myten & legenden
Nej, det här är inget inlägg om Tomten i historien eller så utan om hur man behåller tron på tomten med små trix och lite planering.
Vår 5,5-åriga Sam är en klurig en. Vi har trott att han svalt hela tomtegrejen med hull och hår och vi har inte gjort något alls egentligen för att upprätthålla den tron mer än att bara bekräfta honom när han pratat om tomten. Vår tomte på julafton har varit hans farbror D, en man i yngre medelåldern som han känner ganska väl och som firat julafton med oss varje år. När det varit dags för tomten att komma så har vi samlats i vardagsrummet och D har smugit ut bakvägen, bytt om och sen kommit stövlande med ett ”ho ho ho, finns det några snälla barn här?”. Nu häromveckan så kom frågan om tomten finns på riktigt. ”Jo men du har ju träffat honom. Han kommer ju till oss på julafton” svarade maken. Jo, det höll ju Sam med om, men tillade samtidigt att tomten var väldigt lik farbror D. Ooops. I år krävs alltså lite åtgärder.
Steg 1 är såklart att farbror D INTE är tomte. Ingen Sam känner alls snarare. Tomteletandet är påbörjat.
Steg 2 är att paketen i tomtens säck inte bara är ett gäng random paket ihopsamlade från under granen utan istället är inslagna med särskilt papper och adresserade från tomten och ingen annan.
Steg 3 är att vi ska använda någon av de tjänster som finns för att skriva till tomten och faktiskt få svar nu innan jul. Vilken vi skriver till har jag inte bestämt mig för än, men här är några alternativ. Eller så fixar vi ett svar till honom själva kanske. Hm, tål att tänkas på…
Postnord Tomten skriver brev Tomtebrevet
Hur gör ni med tomten? Hur gamla var era barn när de slutade tro att han finns på riktigt? Och har ni några bra tips, trix och tankar för att låta magin leva kvar länge?